Krister

Datalogger - vad är det och vad har jag för nytta av dem?

Vi börjar från början: Ordet ”logger” kommer från engelskan ”log”, som betyder ”logg”/”journal”—dvs en sammanställning av händelser eller mätvärden. Att notera väder, positioner, temperatur eller annat periodiskt i en loggbok var mycket vanligt för inte allt för länge sedan. Faktum är att det fortfarande görs manuella avläsningar av temperaturer i frysar mm för att dokumentera kvalitet i hanteringen.

En datalogger är alltså en enhet som ”loggar” (samlar och sparar) data över tid automatiskt. Med dagens teknik kan en modern logger även skicka informationen via mobilnät, Wifi eller Ethernet löpande så att en realtidsövervakning av exempelvis temperaturen på temperaturkänsliga varar kan övervakas och larm kan skickas även under transport.

Behovet styr valet av logger och det finns varianter med och utan display, engångsloggrar som skickas med gods och avancerade loggrar som kan mäta flera flera storheter och skicka informationen via 4G. Detta påverkar priset och det finns enklare loggrar från några hundralappar till de mer avancerade för flera tusen kronor.

Mätintervall: De flesta loggrarna (*se beskrivning av ordet logger och hur det böjs längre ner i denna artikel) kan justeras för olika mätintervall. Allt från några sekunder mellan mätningarna till någon enstaka mätning per dygn. Är det exempelvis vattenhöjden i en damm som ska mätas eller temperaturen i en sjö kan en gång per dygn vara mer än tillräckligt. Då räcker både batteriet och minne för en mycket lång tid. Är det snabba temperaturväxlingar som ska övervakas för att analysera förändringar i en tillverkningsprocess så justeras loggern för mätningar till mätningar flera gånger per minut.

Minne: Alla loggrar någon form av minne. Enklare loggrar ansluter man via sladd eller direkt till en dator för att föra över mätvärdena och samtidigt frigöra minne för nya mätningar. Uppkopplade loggrar lagrar normalt data under en period och skickar därefter rådata eller en rapport till en databas, molntjänst eller en mailadress. Det gör även att mätresultaten sparas lokalt och kan hämtas in vid ett senare tillfälle om uppkopplingen bryts.

Vad påverkar priset?

  • sensorer - antalet och typen av sensorer som kan anslutas. Sensorerna drivs normalt av loggerns batteri och sensorer har olika förbrukning.
  • minne - ju mer minne desto högre pris, för några varianter kan flera olika minnen erbjudas.
  • batteri/ström - ett stort batteri som klarar många laddningar är dyrare än ett icke laddnigsbart batteri med liten kapacitet. Även fasta batterier som inte kan bytas och batterier som byts ut förekommer.
  • display - vissa modeller kan fås med display som tillval för att kunna göra direktavläsning av aktuellt värde
  • anslutning - det finns en mängd möjligheter att ladda ner data från dataloggrar, via kabel, USB-anslutning, WiFi, 4G eller LoRa.

Mätområden: Det finns enklare loggrar som mäter temperatur inomhus och loggrar med externa givare för extrema temperaturer på -80 grader för att säkerställa exempelvis lagring och transport av vacciner och liknande. Det finns även loggrar med analoga ingångar för olika typer av givare och loggrar som räknar pulser.

Användning: Den används ofta för att övervaka miljöer, maskiner eller processer under lång tid.


* Det är inte helt självklart hur logger ska böjas i exempelvis plural, är det ett engelskt ord?

Både ja och nej. “Logger” är i praktiken ett låneord från engelskan (datalogger = “logg/enhet som loggar”), men i svenskan används det mycket som ett tekniskt begrepp med samma innebörd: en datalogger är ett mätinstrument som “loggar” data.

Ordet logger (en datalogger, mätare eller person som loggar) böjs på följande sätt i svenskan som ett substantiv:

  • Singular (ental)
    • Indefinit form (en): logger
    • Definit form (den): loggern
  • Plural (flertal)
    • Indefinit form (flera): loggrar
    • Definit form (de): loggrarna

Verbet logga (t.ex. logga in, logga data) följer den första regelbundna verbconjugationen (ar-verb) i svenskan.

Huvudformer

  • Infinitiv (grundform): logga
  • Preteritum (dåtid): loggade
  • Supinum (har/hade): loggat

Alla former

  • Imperativ (uppmaning): Logga!
  • Presens (nutid): loggar
  • Preteritum (dåtid): loggade
  • Supinum: loggat
  • Perfekt particip (som adjektiv): loggad (t.ex. "en loggad händelse")
  • Presens particip: loggande