Olle

Vilket påstående är sant om kolmonoxid?

Kolmonoxid (CO) är en gas som är svår att upptäcka eftersom den saknar lukt, smak och färg. Människor märker därför sällan att de andas in den förrän kroppen redan påverkats. Gasen bildas när kolhaltiga bränslen som gas, olja, trä eller kol inte förbränns fullständigt.

Kolmonoxid (CO) är en gas som är svår att upptäcka eftersom den saknar lukt, smak och färg. Människor märker därför sällan att de andas in den förrän kroppen redan påverkats. Gasen bildas när kolhaltiga bränslen som gas, olja, trä eller kol inte förbränns fullständigt. Den kan bli livshotande även i relativt låga koncentrationer och är en av de vanligaste orsakerna till gasrelaterade förgiftningar i både hushåll och industriella miljöer.

Det farliga med kolmonoxid är dess förmåga att hindra syretransport i blodet. När gasen andas in konkurrerar den med syre om bindningsplatserna i hemoglobin, vilket leder till att kroppens organ inte får tillräckligt med syre.

Vanliga missuppfattningar om kolmonoxid

Trots att informationen är välkänd, så finns det tyvärr flera seglivade myter om kolmonoxid.

  • “Kolmonoxid luktar illa, så man märker den direkt.” - Fel. Gasen är helt luktfri och osynlig.
  • “Endast gamla värmesystem kan avge kolmonoxid.” - Fel. Även moderna system kan bilda CO om syretillförseln är bristfällig.
  • “Lite kolmonoxid är ofarligt.” - Fel. Även låga halter kan orsaka skador vid längre exponering.
  • “Kolmonoxid hindrar blodet från att transportera syre.” - Sant. Det är just denna mekanism som gör gasen så hälsovådlig.

Hur kolmonoxid påverkar kroppen?

När kolmonoxid tas upp i blodet binder den mycket starkare till hemoglobin än syre gör, upp till cirka 200 till 250 gånger kraftigare enligt medicinska studier. Det bildas en förening som kallas karboxihemoglobin (COHb), som blockerar syretransporten i blodet. Resultatet blir syrebrist i hjärna, hjärta och andra organ, även om syrehalten i luften är normal. Riskerna beror både på koncentrationen av gas och på hur länge man exponeras hör den. Redan vid "måttliga nivåer" under längre tid kan orsaka skador på nervsystemet och försämrad hjärtfunktion.

Vanliga symtom är huvudvärk, trötthet, illamående och yrsel. Vid högre halter kan personen snabbt bli medvetslös eller till och med drabbas av hjärtstopp. Eftersom gasen saknar lukt och synliga tecken uppfattas faran ofta för sent utan korrekt utrustning som exempelvis gaslarm.

Faktiska egenskaper hos kolmonoxid

Kolmonoxid består av en kolatom och en syreatom (CO). Gasen är brandfarlig vid vissa koncentrationer och kan snabbt spridas i slutna utrymmen. Dess densitet ligger nära luftens, vilket gör att den blandas jämnt snarare än stiger eller sjunker. Små mängder CO förekommer naturligt i atmosfären genom biologiska och kemiska processer, men halterna är väldigt låga. Den stora majoriteten av kolmonoxid i luften kommer än idag från mänskliga aktiviteter,  främst förbränning i motorer, pannor och industrier.

Kolmonoxid bildas typiskt på följande sätt.

  • Motoravgaser, särskilt vid kallstart eller dålig förbränning.
  • Kaminer och vedeldning med otillräcklig lufttillförsel.
  • Felaktigt justerade gaspannor och värmeanläggningar.
  • Processugnar och svetsning i industriella miljöer.

Gränsvärden och myndighetsdata

I Sverige har vi gränsvärden för kolmonoxid för att minimera riskerna när man arbetar med det. Enligt Arbetsmiljöverket (AFS 2023:14, Gränsvärden för luftvägsexponering) är det nivågränsvärde (NGV) för kolmonoxid 20 ppm, och korttidsgränsvärdet (KGV) 100 ppm. Överskrids dessa nivåer kan kolmonoxid snabbt påverka kroppens syreupptag och orsaka akuta hälsoeffekter.

MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) beskriver i sin tur kolmonoxid som en mycket giftig gas och betonar vikten av fungerande ventilation och kolmonoxidlarm i byggnader där förbränning sker.

Socialstyrelsen och 1177 Vårdguiden anger att kolmonoxidförgiftning fortfarande orsakar allvarliga incidenter i Sverige varje år, ofta till följd av bristande ventilation eller felaktigt installerade eldstäder.

Säkerhetsåtgärder och övervakning

För att minska riskerna med kolmonoxid krävs både förebyggande arbete och tekniska lösningar. Några viktiga åtgärder att göra är följande punkter.

  • Se till att ventilationen fungerar i utrymmen där förbränning sker.
  • Serva kaminer, rökgångar och pannor regelbundet.
  • Använd rätt bränsle och undvik fuktig ved.
  • Installera kolmonoxidlarm i bostäder, garage och industrihallar.

I industriella miljöer används stationära CO-detektorer kopplade till övervakningssystem via Ethernet, GSM eller Wi-Fi. Dessa kan integreras med SCADA- eller IoT-plattformar som automatiskt larmar och startar ventilation vid förhöjda nivåer.

Jämförelse med andra gaser

Jämfört med många andra gaser kan kolmonoxid redan vid små koncentrationer ge omedelbara och allvarliga effekter på kroppen genom att störa syretransporten till livsviktiga organer. Det är just det som gör gasen särskilt farlig, eftersom den varken luktar eller syns och kan finnas i miljöer som upplevs vanligtvis som säkra.

Summa summarum är att kolmonoxid är farlig eftersom den binder starkt till blodets hemoglobin och därmed hindrar syret från att nå kroppens organ. Även små mängder kan orsaka allvarliga skador eller död om exponeringen pågår. För att skydda sig krävs god ventilation, fungerande larm och medvetenhet om var riskerna finns. Genom att följa myndigheternas rekommendationer och övervaka luftkvaliteten kan både privatpersoner och industrier minska risken för kolmonoxidolyckor avsevärt.

Källor:

https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/kemiska-risker/gransvarden-for-luftvagsexponering/

https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/forgiftningar/forgiftning-av-kolmonoxid-co/