Olle

Varför är kolmonoxid farligt?

Kolmonoxid (CO) är en gas som är väldigt svår att upptäcka eftersom den saknar lukt, smak och färg. Människor märker därför sällan att de andas in den förrän symtomen blir tydliga. Kolmonoxid bildas när bränslen (gas, olja, trä eller kol) inte förbränns fullständigt.

Kolmonoxid (CO) är en gas som är väldigt svår att upptäcka eftersom den saknar lukt, smak och färg. Människor märker därför sällan att de andas in den förrän symtomen blir tydliga. Kolmonoxid bildas när bränslen (gas, olja, trä eller kol) inte förbränns fullständigt. Gasen kan bli livshotande även i relativt låga koncentrationer och är en av de vanligaste orsakerna till gasrelaterade förgiftningar i både vanliga hushåll och industriella miljöer.

Det som gör kolmonoxid farlig är dess förmåga att binda till blodets hemoglobin, det ämne som normalt transporterar syre i kroppen. När CO finns i luften konkurrerar den med syre om dessa bindningsplatser, vilket leder till att vävnaderna får för lite syre.

Hur kolmonoxid påverkar kroppen?

När kolmonoxid andas in tas den snabbt upp i blodet via lungorna. Gasen binder upp till cirka 200–250 gånger starkare än syre till hemoglobin och bildar en förening som kallas karboxihemoglobin (COHb). Denna förening hindrar blodet från att transportera tillräckligt med syre till hjärna, hjärta och andra organ. Riskerna ökar med både koncentration och exponeringstid, även medelstarka halter under längre tid kan ge syrebrist och vävnadsskador.

Symtomen på kolmonoxidförgiftning kan vara väldigt diffusa och förväxlas ofta med trötthet, migrän eller influensa. Därmed så är de vanligaste tecknen huvudvärk, yrsel, illamående och även förvirring. Vid högre koncentration kan gasen orsaka värre symtom som hjärtklappning, medvetslöshet och även död. Det läskiga är att den saknar varningssignaler, vilket gör att förgiftning ofta sker utan att den drabbade märker det.

Riskmiljöer och utsatta situationer

Kolmonoxid uppstår i miljöer där kolhaltiga bränslen förbränns utan tillräcklig lufttillförsel. Några vanliga exempel är till exempel följande.

  • Gaspannor och värmeanläggningar med bristfällig ventilation
  • Vedeldning och kaminer med dåligt drag eller fuktigt bränsle
  • Avgaser från motorer i garage eller verkstäder
  • Grillar, gasolvärmare och aggregat som används i slutna utrymmen

I industriella miljöer kan kolmonoxid bildas vid metallbearbetning, svetsning eller i processugnar där syretillförseln kontrolleras. Därför används gasdetektorer och övervakningssystem för att kontinuerligt mäta CO-halter och varna vid avvikelser.

Myndighetsdata och gränsvärden

Enligt svenska föreskrifter (Arbetsmiljöverkets AFS 2018:1) är det hygieniska gränsvärdet för kolmonoxid 20 ppm (cirka 23 mg/m³), medan korttidsgränsvärdet är 100 ppm. Överskrids dessa nivåer kan gasen snabbt påverka kroppens syretransportförmåga och leda till akuta hälsorisker.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) betonar att olyckor med kolmonoxidförgiftning fortfarande inträffar varje år i Sverige, särskilt i bostäder och fritidshus där ventilationen är bristfällig eller utrustningen inte kontrollerats regelbundet. Därför rekommenderar myndigheten att kolmonoxidlarm installeras i alla byggnader där förbränning sker.

Förebyggande åtgärder

För att skydda sig mot kolmonoxid krävs både förebyggande åtgärder och övervakning. Nedan kan du se några viktiga råd att ta med härifrån.

  • Se till att ventilationen fungerar där förbränning sker.
  • Låta fackman kontrollera brännare, kaminer och rökgångar regelbundet.
  • Använda rätt bränsle och undvika att elda med fuktig ved.
  • Aldrig använda grillar eller gasapparater i slutna utrymmen.
  • Installera kolmonoxidlarm i bostäder, garage och industrihallar.

I större anläggningar används automatiska CO-detektorer som kan kopplas till SCADA- eller IoT-system för övervakning och styrning. Vid förhöjda nivåer kan dessa system automatiskt starta ventilation eller stänga av bränsletillförseln.

Kolmonoxidens farlighet i siffror

Vid 100 ppm kan de första symtomen uppträda efter en timme, medan exponering för 800 ppm det vill säga bara 8 gånger mer, så kan den vara dödlig inom 60 minuter. I slutna utrymmen, som garage eller teknikutrymmen, kan nivåerna stiga snabbt till farliga koncentrationer. För jämförelse är kolmonoxid betydligt giftigare än både koldioxid och kvävedioxid, eftersom den direkt påverkar blodets syreupptagningsförmåga snarare än andningsorganen.

Kolmonoxid är helt enkelt farligt

Kort sagt så är kolmonoxid farligt eftersom den binder starkt till blodets hemoglobin och därmed hindrar syret från att nå kroppens vävnader. Den är osynlig, luktfri och snabbt verkande, vilket gör den extra riskfylld på grund av att den är svår att upptäcka. Men, genom att förstå mekanismerna bakom kolmonoxidens påverkan, följa svenska säkerhetsföreskrifter och använda tillförlitliga gaslarm kan risken för olyckor minimeras. Oavsett miljö, bostad, verkstad eller industri är ventilation, övervakning och medvetenhet det bästa skyddet mot denna tysta gasrisk.

Källor:

https://rib.msb.se/fa/Substance/Index?id=395

https://www.krisinformation.se/forbered-dig/vid-personskador/inandning-av-farlig-gas

https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/kemiska-risker/gransvarden-for-luftvagsexponering/